MAREKAL

Igår köpte min karl en ny (begagnad) cykel. Den är så fin! En kornblå damcykel, hur fräsch som helst. Pakethållaren och allt annat som är silverfärgat på cykeln bara blänker och skiner, som om den är splitterny! Jag såg honom cykla iväg till skolan imorse, på sin nya cykel, och kände ett sådant jäkla sting av avund. Jag stod i fönstret och typ hatade min karl för att han köpt sig en sådan fin cykel! Ville stjäla cykeln, äga den själv! Springa ut och putta ner honom från den!


Jag är en sjuk (och typ fem år gammal) jävel som borde låsas in.

Alltså, hur i hela helvete tänker TV4?! På bästa sändningstid visas Välkommen åter, som är den tråkigaste jävla pisskiten jag någonsin sett! Så jävla värdelöst program! V Ä R D E L Ö S T!

Vid den tiden jag gick utanför dörren idag hade solen hunnit värma upp luften. Så skönt att slippa frysa. Det blev en lång och rolig fika på stan, med många skratt.

Nu är klockan halv nio, och vi borde ha påbörjat veckans städning av lägenheten. Som väntat sitter jag och min karl som två zombies framför varsin laptop. Att det ska vara så svårt att slita sig från cybervärldens fantastiska sfär. Vi behöver en kurs i självbehärskning och motivation. Typ NU, innan vår lägenhet möglar och våra rövar blir ännu plattare och degigare än de redan är!

Åtta grader utomhus idag. Åtta! Helt sinnessjukt kallt är det! Och inte bara utomhus, utan även inomhus. Vår lägenhet är alltid kall numera. Går runt här hemma med tjocksockar och tjocktröja.
Senare idag bär det av mot stan för en fika. Jag funderar nästan på att plocka fram vinterjacka, vad som helst, bara jag slipper frysa kulorna av mig...

Dags för en varm jäkla dusch, blir så snorig av att sitta här i kylan.

Dgas att vakna upp upp dagens tråkkoma (jobbsökande samt komplicerat fix med arbetsförmedlingen) och istället påbörja kvällen med matlagning. Spagetti och broccolisås med ädelost står på dagens meny. Snabbt och jävligt gott. Jag får nästan för mig att min karl blir lite mer kär i mig när jag lagar denna maträtt. Han göttar sig och mumsar som en liten bebis som just lärt sig att hålla i sin nappflaska och tittar på mig med tindrande ögon...


...okej, överdrift från min sida. Men han gillar maträtten, det tindrar liiite i hans ögon när han äter.

...med att hösten är kommen är att det nu finns SATSUMAS att köpa! Jag och satsumas har haft ett kärleksfullt och intimt förhållande i många år.

Åh, som jag saknat er, satsumas, då ni varit på flykt ifrån mig i ett halvårs tid, men nu är vi äntligen återförenade igen! Med en tårdränkt glädje tar jag mig en tugga och svimmar av välbehag. I love you, satsumas. Lämna mig aldrig igen.

Älskar att sitta och pyssla ihop små kollage. Monki har väldigt kollagevänliga prylar, så fina saker! Älskar de mörkröda bootsen. Och den ljusa stickade koftan med dragkedja. M-m-mmm!

Min hals dödar min livslust just nu. Hatar halsont mer än någonting annat man kan drabbas av i förkylningstider. Och rethosta också, såklart.

Idag (nu; igår), mina kära läsare, har jag haft en trevlig fredag. Arbetsförmedlingsinskrivning (äntligen), stadsrunda, tröjköp, pizza, sällskapsspel hos Johanna och Pontus, chokladmousse á la Johanna och filmtittande har hunnits med. Nu är jag så jäkla trött, känns som att jag hållit igång flera dagar i sträck, när det egentligen bara handlar om ca tolv timmar (fan, vad förslappad jag måste vara).

Imorgon (nu; idag) blir det ytterligare en sväng runt i stadens butiker. Är ute efter någonting fint att bära på morgondagens tjugofemårsfest. Och tjugofemårsfest säger ju sig självt - glatt humör och alkohol. Phew! Dags att få sin skönhetssömn, antar jag. Annars kommer jag aldrig orka med en helkväll i dimmans tecken.

Jag har sådan lust att klaga på en viss facebookstatus just nu, det kliar i fingrarna, men jag låter bli. Jag är trots allt en väldigt mesig person som avskyr konfrontationer, oavsett vilka IQ-befriade nötter som konfronterar mig. Så jag vågar inte. Men ni ska veta att jag vill! Åååhåhå, vad jag vill! Hatar att alltid vara mesen.


Ikväll har vi tvättat. Typ hela sommarens tvätt. I botten på tvättkorgen hittade jag en tröja som jag saknat hela sommaren. Heh. Heeeh.
Konstigt nog fanns det ingenting som tydde på liv och vegetation i vår tvättkorg...

Äntligen lyckades jag pilla bort den sjukt irriterande hallonkärnan som igårkväll fastnade i en av mina hörntänder. Nu känns min mun fri och luftig igen.

Som jag skrev tidigare är jag sjuk igen. Har lite feber och ganska ont i halsen. Sedan har jag även den värsta jävla värken i musklerna i nacken. De musklerna som man får ont i om man bär ryggsäck för länge, eller som man alltid får värk i på vintern när det är kallt och blåser, för att man går och drar upp axlarna till öronen för att skydda halsen från blåsten. Jag skyller värken på våra jävla huvudkuddar. De är knöliga och sunkiga och platta och helt jävla värdelösa! Man liksom fastnar mellan knölarna under natten och nacken blir helt sned. Ska åka till IKEA snarast och köpa nya, fluffiga, underbart billiga kuddar som inte ger en typ whiplash.

Idag, om någon dag, önskar jag mig ett badkar. Tänk vad ett varmt bad med badskum skulle kunna göra för underverk med min mörbultade kropp. Åh. Åååh! Bada.

Cheesecaken blev fantastisk. Fast, fan vilken dyr kaka! Ingenting man bara slänger ihop sådär när man är sugen på någonting gott. Blev dock himla mycket kaka över, så om någon känner sig manad (Emma, du till exempel har ju tjatat så mycket om cheesecake idag) är ni välkomna på en bit, eller två. Möjligtvis även tre, ifall min karl kan hålla fingrarna och gapet i styr.




bild: weheartit

Vår lägenhet är så kall idag. Jag går runt i tjocksockar inomhus, men ändå fryser jag om fötterna. Jobbigt är det, att gå runt och huttra inomhus.

Trots den nuvarande kylan (fan, vilken kall höst det här är!) längtar jag ändå litelitelite till vintern. Tjocka jackor, varma skor, mössor, stora halsdukar, vackra vantar, varm choklad efter en kall promenad, tända ljus och filmmys i mörkret, läsa böcker medan snöflingorna faller utanför fönstret... Nu blev jag så uppspelt att jag typ dreglar.


Dags för mig att återgå till dagens sysslor. Sedan ska jag gå och handla, för ikväll ska vi fan baka cheesecake!


Sjuk bild.

Vanligtvis har jag ångest efter en utgång inför morgondagens bakfylla. Idag har dock bakismåendet inte riktigt infunnit sig, vilket jag ger tummarna upp för! Istället har jag haft en mysig, självklart väldigt seg, dag med överdrivet intag av diverse kaloribomber. Nyss såg vi Rosemary's Baby - ett perfekt avslut på en perfekt inomhusdag.

För övrigt älskar jag höstvädret utanför. Den där lätta kylan som biter tag i kinderna och i öronen och fingertopparna som blir behagligt stela och kalla. Man kan andas igen. Luften är frisk och fri.

Mår illa. Jag och min karl tryckte precis i oss varsin halva av en pizza. Den var inte ens i närheten av en god pizza. Antingen berodde det på att min karl råkade slå sönder Champisen vi fick med, och hälla ut den över halva pizzan, eller så berodde det helt enkelt på att tonfisken och räkorna på pizzan var nästintill oätbara, torra och jävliga. Som små knapriga snorhögar. Jag tror att båda faktorer fick min mage att sluta samarbeta med mig och mitt goda humör. Snor- och Champispizza - gött, eller vad?

Idag har vädret PMS: Det regnar lite, det regnar mycket, det regnar lite, det slutar att regna, det blir sol, det blir mulet - det börjar återigen att regna. Man ba men gerej, ät choklad och titta på film! Sluta bråka!

Annars är fredag en väldigt trevlig dag. Alla är glada och peppade på helg. Jag är peppad idag, trots att jag för ögonblicket håller på att storstäda köket (och bloggar, jaja). Ikväll ska vi ha shot-kväll! TV-spel och shots! Längesedan jag drack någonting annat än vatten och mjölk och kaffe. Herre, jag kommer att däcka efter en enda shot!


bild: weheartit

Jag är sjuk. Igen. Och det gör mig lite ledsen, nedstämd. Jag känner mig trött, matt och min hals river, hostan fortsätter. Klart att jag blir nedstämd! Jag var ju precis sjuk, och så blir jag det igen. Det finns ingenting kul i det, att vara sjuk dag efter dag i flera veckor.

Det bästa med idag är dock att vi ska äta lasagne till middag. Nadims skitgoda lasagne. Har tänkt på den mycket sedan han gjorde den i fredags, så nu är det min och min karls tur att försöka oss på den. Spenat, soltorkade tomater, fetaost, keso... M-M-MMM, det bara rinner dreggel!

Nu har jag sökt jobb konstant i två timmar. Gått igenom "lediga jobb-sidor" från början till slut, klickat runt och sålt mig själv. Fan, vad svårt det är! Och inte minst sagt utmattande. Jag är inte den bästa jobbsökaren i världshistorien, det är jag medveten om, men jag försöker. Jag har dock ett jävligt stort problem med att ringa runt, för att inte tala om att GÅ runt och lämna in mitt töntiga CV. Jag får panik av bara tanken. Jag kallsvettas och håret på mina armar reser sig i ren protest. Egentligen vet jag inte vad det är jag är rädd för. Jag får bara panik, helt enkelt. Jag hoppas att jag inte är den enda, för i så fall är jag ju totalt värdelös.

Jag är en sådan som inte förstår mig på kläder och mode. Kan nog till och med säga att jag inte har någon känsla för stil överhuvudtaget. Det är ju lite komplicerat. För jag känner mig verkligen svinful hela tiden. Och när det blir dags för att klä upp sig lite och festa till det får jag sådan ångest. Ibland så svår ångest att jag står framför garderoben och lipar. Min karl tycker såklart att jag är jättelarvig, vilket jag själv också håller med om till hundra, men han har ju sina skitsnygga kläder och sina långa (!) smala ben som jeansen han bär bara ääälskar. Så han har faktiskt ingenting att säga till om. Egentligen. Och egentligen vet jag inte heller riktigt vart jag vill komma med det här inlägget. Jo förresten, att det är svårt att vara tjej och helt tappad i stengolvet vad gäller kläder. OCH, och! Att det är svårt att köpa kläder då man inte har någon inkomst... Hehe. Borde inte klaga, borde inte klaga, borde inte klaga. Borde hitta ett jobb, borde anlita en stylist, borde jobba på självkänslan, borde inte klaga!


Hjärndött inlägg. Herregud. Nu går jag och dränker mina sorger i ett äpple.

ÅÅÅH, vilket totalt hjärndöd grej att skriva! "Dränker mina sorger i ett äpple"?! Vad betyder det? Och vad fan är jag för någonting egentligen? En idiotisk jävla äppelmask?! Och vadå sorger? Jag har inga sorger. Förutom att jag saknar den där lilla känslan för stil.

Gud. Jag dör av pinsamhet nu. Läs inte. Blunda bara. Titta inte på mig. Jag är värdelös. Jag är en mask.

Helgen som gick var så himla trevlig! Fredagen bestod av fotboll (som visserligen inte är my cup of tea, men jag hade Sara att umgås med så fotbollen var liksom inget störande moment den här gången. Hehe) och en massa folk som kom över. Avslutades på studenthak.

I lördags hängde jag med Emma och Simon till den gamla delen av staden. Hur fin dag som helst! Solen lyste och värmde, och vi gick runt och pratade i flera timmar. Hälsade på får, lärde oss lite mer om staden och avslutade med att ta en lång fika. På kvällen gick hela stora högen (jag, min karl, Emma, Simon, Johanna och Pontus) ut och åt grekiskt.

Igår kom min karls farmor och farfar med mat och ett glatt humör. Så helgen avslutades med lunch hemma hos oss för hela stora högen...

...och nu är det återigen måndag. Konstigt hur snabbt helgen försvinner. Johanna och Pontus var här tidigare idag då Anticimex var hemma hos dem och mördade pälsängrar. Mycket trevligt med besök, även en måndag! Borde ha besök varje dag! Känns skönt att få någon att umgås med medan min karl pluggar skiten ur sig i skolan.


Nej! Nu är det fan dags att rycka upp sig ur soffkomat och handla mat istället för att sitta här som en hjärndöd idiot.

Mitt i förkylningsdöden ringde min fina vän, Moa. Åh, det är alltid så himla trevligt att prata med henne! Trots att det kan gå månader mellan samtalen har vi fortfarande kvar samma fina kontakt. I dagarna firar vi fem år som vänner! Hehe. Alltid någonting!

Så efter ett långt samtal med min Moa känner jag mig liiite friskare. Håller dock fortfarande tummarna för att jag hinner bli helt frisk till helgen. *hålla tummaj jettehåjt*