MAREKAL

Jag är på jakt efter fina retro-prylar till hemmet, för nu skall här fan bli ordning och reda! Är så trött på att gå runt i lägenheten och tycka att den är tacky. Nummer ett på min dödslånga önskelista är en vacker String-hylla. Har blivit helt besatt och blir, ursäkta orvalet, typ KÅT när jag ser dem. Dregglar lite, skälver och grejer. Måste. Bara. Ha. En. Jävel. Gärna. Två. Eller. Fler.

Åh, hittade värsta sidan nyss när jag klickade runt och drömde om inredning. Bemz.com, klädslar till IKEA-möbler! Nu kan min lilla LILLBERG få nytt liv, matcha soffan som är kornblå. Och bara 399 spänn, ingenting för en specialdesignad klädsel!

Men drömmen om ny inredning här hemma, den tanken ger mig ingen ro. Jag vill ha allting jag ser. Jag sitter till och med och skissar på hur jag vill ha det här hemma. En bokhylla-vägg, lite bibliotekskänsla vill jag ha. Sedan ett nytt soffbord, en ny TV-möbel, en ny matta, nya kuddar (nya textiler överhuvudtaget), matbord, stolar. Typ allt. Det kommer att ta tid att få råd, men fint ska det bli.

Älskar att sitta och pyssla ihop små kollage. Monki har väldigt kollagevänliga prylar, så fina saker! Älskar de mörkröda bootsen. Och den ljusa stickade koftan med dragkedja. M-m-mmm!

Idag är en dag då allting känns så fult, och tråkigt. Jag, vädret, lägenheten. Sitter och maratondricker té, kollar inredning på nätet och tar mig samman föratt ringa ett telefonsamtal angående mitt dagspass imorgon. De som bestämmer på jobbet har tänkt att jag ska jobba ensam imorgon, på en avdelning jag varit på en enda gång (i sammanlagt fem timmar). Hur tänker man då, undrar jag? Vill dessa människor att jag ska göra ett dåligt jobb? För det är ju med sannorlikhet vad som kommer att ske. Känner mig liksom...sviken. På något sätt.

Hur som helst, innan mitt samtal till arbetet har jag tittat runt lite på saker (IKEA) som skulle få vår alltför tomma och dystra lägenhet att bli lite mysigare. Eller i alla fall inte så tom. Nu gäller det bara att fråga karln om lov... Hehehe.

Är på jakt efter ett fint fruktfat/fruktskål. Har dock några krav: Den måste gå i rött, vitt eller mörkblått. Den från inte vara för plastig. Den får inte vara för dyr. Den ska gärna kännas lite vintage.

Hittade ett himla fint kakfat på Indiska, men måtten är tydligen 22 x 34 (frågan är ju hur många äpplen som får plats i en så liten grej? För att inte tala om bananer...) Däremot tyckte min karl att det var för flickigt. Jaha, och vad vill du ha då? En stort jävla bildäck mitt på bordet eller? Är det manligt nog? Eller ska vi kanske hyra in en kvinnlig strippa som är villig att ligga på matbordet tjugofyrasju, med frukten på alla de tänkbara och otänkbara ställen? Duger det för min herre?

Antågande födelsedag, om en vecka närmare besämt, och det jag önskar mig mest av allt är en litenlitenliten fluffig bebis. En liten krabat att kunna ta hand om och överösa med kärlek.