MAREKAL

Klockan är onödigt mycket. Jag förstår inte ens varför jag fortfarande är vaken. Det händer ingenting vid den här tiden på dygnet. Jag borde ha lärt mig det. Det blir såhär när jag måste vara ensam under natten. Jag kan inte sova. Mörkret blir för mörkt. Tystnaden blir för tyst. Ensamheten blir för ensam. Sambos till mörkrädda tjejer borde inte få lov att jobba natt!

OMG, Inside på kanal fem just nu handlar om ett fängelse i Alaska. Det är helt sjukt! Och jag blir livrädd att det ska stå våldsmän här utanför mitt fönster. För jag vet att om en galning vill ta sig in här till mig så kommer denna också att göra det. Jag kan liksom inte förhindra det. Fast... Sedan är det ju faktiskt inte helt säkert att någon skulle vilja komma in här till mig. Jag skulle nog till och med avråda denna till att  integöra det. Jag är sjukt ofräsch i detta nu. Svettig, smutsigt hår, gammalt smink, ludd mellan tårna, de fulaste trosorna man kan tänka sig, chokladfläckar på tröjan. The list goes on. And on. And on. Nej, stackars lilla våldsman. Råka ut för ofräschaste bruden i stan. Nästan så att jag skulle kunna ge någon sjukdomar p.g.a min aktuella ofräschhet. Hehe, hoho. Fyfan, vad äckligt! Stackars min karl, tänker jag nu! Duschen nästa. Halv fyra på morgonen. Helt normalt!

Adios.


(Det här inlägget tog förresten ca en timme att skriva. Så produktiv är jag just nu. Det säger mig bara en sak - "GÅ OCH FUCKING LÄGG DIG, KVINNA ("Är jag en kvinna förresten" var nu en fundering som kom upp. Jag känner mig mer som en flicktjej. Det är skillnad)!")