Platå/Limbo
Måndag, och allvaret börjar. Mitt semestervikariat gick ut igår, så nu har jag ingenting att luta mig emot. Det eviga jobbsökandet fortsätter...
I lördags festade vi. Okej, tänker ni. Okej, säger jag, så här är det: Vi är ett par föråldrade ungdomar, jag och min sambo. Två föråldrade latmaskar som spenderar den mesta tiden framför TV:n, i soffan. Varje kväll, inklusive helger. Utan en tanke på att gå ut ur lägenheten, slita sig ur den bekväma, urgröpta platsen i TV-soffan.
SÅ, i lördags bestämdes det alltså att det var dags för en kväll i alkoholens drömska land. Vi gick till min karls klasskompisar, som bjöd på en sofistikerad middag (det bjöds på mycket god mat, skall tilläggas). Efter middagen bjöds vi även på jelloshots, samtidigt som vi hällde i oss den medtagna drycken. Vi bestämde oss efter många timmar och glas för att gå ut. På krogen! Oj, så kul! Till NH (ett av de bättre ställena här i staden), och vi var glada i hågen, påväg mot nya äventyr i sommarkvällen. Väl framme var kön ungefär fem kilometer lång. Enligt vakterna släpptes bara två personer in åt gången, med tio minuters mellanrum. TIO MINUTERS MELLANRUM, sa vi med en mun. NÄE, vi går! Så vi började vårt sökande efter ett alternativ till nattklubb. Köerna ringlade sig som äckliga, tjocka ormar runt torget. Överallt. Förutom till Platå. Platå, Platå, Platå. Det var helt plötsligt det enda alternativet. Så, vi gav upp vårt sökande och började lunka mot dörrarna. Väl inne, efter att betalat ett inträde på HUNDRA RIKSTALER, började jag på en gång att skriva upp en lista i huvudet på saker jag borde göra.
1. Blondera håret.
2. Sola. Strunta i cancer och allt vad det innbär. Bara sola och bli onaturligt brun!
3. Klippa av mina jeans jag bar för kvällen till ett par minimala shorts...
4. ...samt dra av mig tröjan på en gång, för att visa så mycket hud som möjligt.
5. Slänga in några inlägg i brösten...
6. ...eller i alla fall börja använda push-up.
7. Banta.
8. Gifta mig rik, eller om möjligt krypa in i en välbärgad kvinnas sköte för att sedan födas, ja, välbärgad (med alternativ backslick, märkespiké och Chaneldoftande fotsulor).
Platå - Det vidrigaste stället jag någonsin satt min fot på. Limbo, skulle jag nog till och med kalla detta. Ingenting där inne kändes äkta. Fake-stekare. Fake-bröst. Fake-hår. Fake-leenden. Troligtvis även mycket fake-pengar. Det var helt enkelt ett vidrigt ställe. Ingenting för mig. Vilket jag i och för sig insåg så fort jag började måla upp en bild om en blond, morotsfärgad, manikyrerad jag.
Hur som helst, trots Limbo, lyckades vi ha en väldigt trevlig kväll. Men jag går aldrig mer in på Platå. Aldrig.
I lördags festade vi. Okej, tänker ni. Okej, säger jag, så här är det: Vi är ett par föråldrade ungdomar, jag och min sambo. Två föråldrade latmaskar som spenderar den mesta tiden framför TV:n, i soffan. Varje kväll, inklusive helger. Utan en tanke på att gå ut ur lägenheten, slita sig ur den bekväma, urgröpta platsen i TV-soffan.
SÅ, i lördags bestämdes det alltså att det var dags för en kväll i alkoholens drömska land. Vi gick till min karls klasskompisar, som bjöd på en sofistikerad middag (det bjöds på mycket god mat, skall tilläggas). Efter middagen bjöds vi även på jelloshots, samtidigt som vi hällde i oss den medtagna drycken. Vi bestämde oss efter många timmar och glas för att gå ut. På krogen! Oj, så kul! Till NH (ett av de bättre ställena här i staden), och vi var glada i hågen, påväg mot nya äventyr i sommarkvällen. Väl framme var kön ungefär fem kilometer lång. Enligt vakterna släpptes bara två personer in åt gången, med tio minuters mellanrum. TIO MINUTERS MELLANRUM, sa vi med en mun. NÄE, vi går! Så vi började vårt sökande efter ett alternativ till nattklubb. Köerna ringlade sig som äckliga, tjocka ormar runt torget. Överallt. Förutom till Platå. Platå, Platå, Platå. Det var helt plötsligt det enda alternativet. Så, vi gav upp vårt sökande och började lunka mot dörrarna. Väl inne, efter att betalat ett inträde på HUNDRA RIKSTALER, började jag på en gång att skriva upp en lista i huvudet på saker jag borde göra.
1. Blondera håret.
2. Sola. Strunta i cancer och allt vad det innbär. Bara sola och bli onaturligt brun!
3. Klippa av mina jeans jag bar för kvällen till ett par minimala shorts...
4. ...samt dra av mig tröjan på en gång, för att visa så mycket hud som möjligt.
5. Slänga in några inlägg i brösten...
6. ...eller i alla fall börja använda push-up.
7. Banta.
8. Gifta mig rik, eller om möjligt krypa in i en välbärgad kvinnas sköte för att sedan födas, ja, välbärgad (med alternativ backslick, märkespiké och Chaneldoftande fotsulor).
Platå - Det vidrigaste stället jag någonsin satt min fot på. Limbo, skulle jag nog till och med kalla detta. Ingenting där inne kändes äkta. Fake-stekare. Fake-bröst. Fake-hår. Fake-leenden. Troligtvis även mycket fake-pengar. Det var helt enkelt ett vidrigt ställe. Ingenting för mig. Vilket jag i och för sig insåg så fort jag började måla upp en bild om en blond, morotsfärgad, manikyrerad jag.
Hur som helst, trots Limbo, lyckades vi ha en väldigt trevlig kväll. Men jag går aldrig mer in på Platå. Aldrig.
Feedback
Postat av: Johanna
Så sant så sant. Usch det är INTE kul på platå! För övrigt är jag och karln är hemma nu så vill du hitta på någonting nån dag så finns jag över gatan!
Trackback
