Denna Emanuel...


Är det bara jag som inte klarar av denna Emanuel? Han må vara ung, men när han med ett litet leende berättar att han brukar dränka de små djuren, vill jag bara kasta den där trakorn i huvudet på honom.

Ojojoj...

...vad det går utför. Tryckte en Ben & Jerry's till frukost. Och det är det enda jag gjort idag, hittills. Måste. Få. Jobba. Snart.



Bild: We Heart It

Åh, jul.






Bilder: We Heart It

Small talk

Det är dåligt med jobb nu. Inga tider under hela veckan, än så länge. Det är svårt att njuta av ofrivillig ledighet. Tänkte köra en riktig rensar- och städardag idag. Liksom göra lite nytta i mitt liv. Allting känns så mycket enklare och trevligare när hemmet är rent och skinande. Kylskåpet är nu städat - men nu är motivationen helt spårlöst försvunnen! Och sedan blev jag supersugen på Mango Chutney, såg att vi hade en oöppnad burk i kylen, då jag rensade bland provianten. Så nu kan jag inte tänka på mycket annat än en god Chutney-gryta.


Well, enough with the small talk. Dags för mig att få ordning på hemmet. Och väcka Martin genom att slänga katta på'na. Den är kul!

Frisyren och lite gnäll





Iris ska alltid vara med. Och hon ska alltid lägga saker på våra mattor (denna gång är mattan i bakgrunden drabbad). En dag låg en bajsklick på den nya mattan, vilken lätt kunde skrubbas bort med typ svinto. Nästa dag hade hon lagt en pizza på mattan och då var det dags att tvätta den. Nu är mattan missfärgad och stenhård. Jävla. Katt. Och. Jävla. Åhléns. Med. Deras. Tvättråd.

Den nya Märtiskan


Klippen och klar. Det blev dyrt!

Damn you, Märta!!!

Eftersom att jag varit så snål, och rädd, har jag inte besökt någon frisör i Linköping hittills. Har klippt mig själv och varit hyfsat nöjd med mitt hår - framtill idag.
Fick vid eftermiddagskaffet ett lätt vansinnesutbrott över hur tråkigt mitt hår är, och kom därför på idén att förkorta den några centimeter för att få lite liv i det hela, när det värsta scenariot inträffar - jag klipper fel. Helt uppåt väggarna fel. Och där, i spegeln, ser jag hur mitt axelånga underhår helt plötsligt inte alls ser ut som jag vill att det ska se ut. Tio centimeter fel. Helt åt helvete. Hur klipper man tio centimeter fel?! Jag förbannar min impulsivitet så till den grad att jag aldrig igen kommer att våga göra någonting innan jag tänkt igenom det i minst ett år.

Så idag, mina kära vänner, har jag bokat klipptid. Imorgon klockan halv elva kommer jag att sitta i frisörstolen, och bita mina naglar och be till högre makter om en riktigt duktig frisör, som kan rädda mitt hår från undergång.


- Och nej, ni får inte se någon bild på min aktuella frippa.

RSS 2.0